Joli Sporthorses

Det var längesedan jag gjorde ett hedersinlägg, och såhär i Twilight-tider tänkte jag att den här damen var helt rätt häst att få stå i rampljuset en stund!

Blue Larkspur var känd som en av de bästa morfarshingstarna genom tiderna, så det är knppast förvånande att Warren Wright valde att behålla hans dotter Lady Lark som avelssto, trots att hon bara hade en seger i bagaget. Dessutom hade Lady Lark ett bra möderne, med tex Mannie Himyar, som var helsyster till den framgångsrike Domino.

Lady Lark's dotter Twilight Tear, Som till vardags kallades Suzie, var Calumet Farm's första framgånsrika avkomma efter Bull Lea. Hon föddes 1941, och var en av tre bliviande stjärnor ur Bull Lea’s första årgång. De andra två var Brownell Combs' Durazna, som delade mästerskapsutmärkelser med Twilight Tear 1943, och Calumet's blivande Horse of the Year vinnare Armed.

Bull Lea var stationerad på Calumet och var leading sire i USA inte mindre än 5 gånger, far till 58 stakesvinnare, 4 Horses of the Year, och 3 Kentucky Derbyvinnare. Ben Jones och hans son Jimmy anställdes som tränare på Calumet Farm, och tränade där flertalet framgångsrika avkommor till Bull Lea, bland annat  Twilight Tear och Armed, men också Citation, Bewitch, Coaltown, Faultless, och Hill Gail.

Twilight Tear inledde sin galoppkarriär den 25 juni 1943, på Washington Park. Hon gick ut långsamt men drog iväg på slutet och vann med tre fjärdedels längd. Durazna, blev trea. Nästföljande löpning var Arlington Lassie Stakes, som det året inte gick på Arlington utan på Washington Park. Twilight Tear joggade hem segern med två och en halv längd till godo framför stallkamraten Miss Keeneland.  Därefter följde en längre vila over sommaren, och hon startade inte förrän till hösten, när hon sprang på Pimlico. Hon blev trea efter Red Wonder efter att ha gått ut hårt i ett mindre löp på en tung bana, och därefter tog hon ännu en lätt seger över stallkompisen Miss Keeneland. När det var dags för Selima Stakes, var Miss Keeneland sugen på revansch och vann över Twilight Tear, som inte trivdes på den tunga banan, med en längd. I sista löpet som tvååring vann hon återigen över både Miss Keeneland och Red Wonder. Twilight Tear vann 4 av 6 starter som tvååring, och kom tvåa och trea i de två andra.

I årsdebuten som treåring kom hon trea, besegrad av äldre hingstar i Leap Year Handicap på Hialeah, och därefter tog Twilight Tear elva raka segrar. Hon vann ett par mindre löpningar på Tropical Park och Pimlico utan större ansträngningar. I Pimlico's Rennert Handicap startade även Calumet Farm's blivande Horse of the Year Armed, men han hade inte mycket att säga till om och Twilight Tear vann lätt med en och en halv längd. Därefter vann hon Pimlico Oaks med tre längder framför  Plucky Maud. I Acorn Stakes på Belmont Park vann hon igen och hade fortfarande mycket kvar att ge när hon passerade mållinjen. Twilight Tear vann med två och en halv längd över Whirlabout, som vunnit Test, Gazelle, Diana Stakes och New England Oaks det året, med andra ord inget lätt motstånd. I Coaching Club American Oaks vann Suzie återigen med lätthet och gick i mål 4 längder före tvåan. I Princess Doreen Stakes vann hon mot Durazna med en och en halv längd trots att hon tvingades byta spår. Efter segern sa tränaren Ben Jones "This is the best horse I've ever trained." (fast det var ju såklart innan Citation föddes året därpå). I Skokie Handicap, fick Suzie möta enbart hingstar, och bland dem stallkompisen och 1944 års Kentucky Derby och Preaknessvinnare, Pensive. Suzie vann, och satte med det nytt banrekord. Hon slog Pensive igen nästa gång de möttes på Washington Park, och vann ytterligare en gång över grabbarna när hon gick i mål två längder före resten av fältet i Arlington Classic, det blev därmed hennes elfte raka seger. Hon fick dock kliva av segertåget i Alabama Stakes, där hon blev tvåa med tre fjärdedels längd bakom Vienna.

Efter en två månader lång viloperiod vann Twilight Tear både Meadowville Handicap och Queen Isabella Handicaps, den senare med hela fem längder, men löpet därpå slutade hon för första gången utanför placering när hon inte orkade riktigt hela vägen med 58,5kg på ryggen på en tung bana i  Maryland Handicap. I hennes sista löp det året mötte hon Devil Diver i Pimlico Special. Den äldre hingsten fick dock se sig slagen och Twilight Tear vann med sex längder och tangerade banrekordet som Seabiscuit satte 1938 när han vann över War Admiral. Hennes fantastiska säsong som inkluderade 14 av 17 vinster, gjorde att hon utsågs till 1944 års Horse of the Year. Inte sedan Beldame fick den åtråvärda titeln 40 år tidigare, hade den tilldelats ett treårigt sto. Twilight Tear blev även Champion Three Year Old Filly och Champion Handicap Mare.

Hon pensionerades efter att ha börjat lungblöda i sin första start som fyraåring, men blev mamma till flera stakesvinnare. Hon fick två hingstar e: Whirlaway, Foremost, och Coiner, därefter föddes fuxstoet A Gleam, e: Blenheim II som vann tolv starter, bland annat Princess Pat Stakes, Cinema Handicap, Debonair Stakes, Hollywood Oaks, två omgångar av  Milady Handicap och Westerner Stakes. Hon i sin tur blev mor till A Glitter, som vann Coaching Club American Oaks, Monmouth Oaks, Modesty Handicap och Betsy Ross Stakes. A Gleam blev även mor till Moonbeam, som födde 1981 års Champion Two-Year-Old Filly, Before Dawn, som även hon startade för Calumet. Twilight Tear's son Bardstown tjänade ihop 4,5 miljoner trots at than inte började löpa förrän han var fyra. Han vann bland annat Trenton Handicap, Equipoise Mile, Gulfstream Handicap och två omgångar av Widener Handicap. Andra framgångsrika avkommor till Suzie var Prince Mike, Diamond Tear, och Curlew Call. Hon dog 1954 och blev invald till Hall of Fame in 1963 och blen nr 59 i “Top 100 U.S. Racehorses of the 20th Century”.