Konsten att linda ben
Jag har fått lära mig flera olika sätt att linda, detta pga att jag jobbat både inom galoppen och som hästskötare inom ridsporten. Med lindning är det som med allt annat inom hästvärlden, lyssna på alla, hör argument för och emot, och bilda dig sedan en egen upfattning.
Först och främst ska man ju ha klart för sig varför man lindar.
Vid ridning gör jag det enbart för att skydda om hästen stryker sig, och för att det är estetiskt tilltalande. Någon annan funktion har inte lindor vid ridning. Är man inte bra på att linda, så bör man inte rida med lindor, utan välja damasker istället. Det är säkrare och inte speciellt mycket dyrare. En senskada är betydligt dyrare, och smärtsammare. Jag har damasker från Källqvist, modellen heter Protector och kostar 199:-.
När man lägger ett stallbandage så gör man det för att hålla benen varma och öka blodcirkulationen. Då används tjockare och längre paddar, men återigen, är man inte bra på att linda så finns det billiga alternativ som är mycket säkrare. Jag har själv stallskydd från Horze, kostar 229:- och är kanonbra.
Man kan även linda vid transport, även då med tjockare och längre paddar, men risken är stor att det kasar och återigen finns det bra skydd som är ett säkrare alternativ.
Hur lindar man säkert?
Jo, först och främst, använd alltid pad, oavsett vad alla säger. En pad skyddar hästens känsliga ben mot punkttryck och friktion som kan uppstå av benlindor. Elastiska lindor är att föredra vid ridning, men är svårare att linda, så är du oerfaren, använd hellre fleece, som egentligen är främst stallbandage, men som lättare går sönder om lindan råkar lindas upp och hästen trampar på den. Dessutom så är den inte lika lätt att dra åt för hårt. Det finns lindor som är både fleece och elastiska, och även om det påstås att dessa kan användas utan pad så är det fel. Använd alltid pad vid lindning.
Det finns många olika typer av paddar, jag gillar gel-paddar, de är lite dyrare, men väldigt smidiga att använda, dessutom kan man frysa dem och använda dem som kylbandage. Vanligast är ju dock någon form av tygpaddar, det finns i alla möjliga varianter, frotté, fleece osv.
För ett tag sedan gjorde jag en liten film när jag lindar, så jag tänkte posta den här, så kan ni se hur jag gör. Eftersom jag pratar skånska, och det tyldligen är ett språk som är svårt att förstå för folk som inte är infödda, så har jag skonat er från en muntlig redogörelse och tänker istället skriva varför jag gör som jag gör.
Jag börjar med att lägga på padden, här har jag valt att använda en tygpad eftersom det är det vanligaste och det som de flesta har tillgång till. Padden lägger jag alltid så att kanterna inte hamnar på på senan.
Jag börjar linda under knäet. Jag vet att många börjar linda mitt på benet, men jag tycker att om man gör det, så måste man oxå sluta mitt på benet för att få lika mycket linda jämnt fördelat. Börjar man på mitten av benet och slutar under knäet så blir det ju tunnare lager linda på den övre halvan, och då blir det ju inte ett jämnt tryck över benet.
Jag lägger lindan på sned högst upp, så att det blir en spets som jag sedan kan vika ner. Detta gör jag för att det låser lindan och risken att den kasar och går uppblir mindre.
Det är viktigt att inte dra åt lindan, utan man ska linda ganska löst. Lindar man rätt behöver man inte spänna den. Man ska linda med jämt tryck hela vägen, och absolut inte under några omständigheter dra åt linan över senan. Det räcker att bara låta lindan rulla runt benet, det gäller även elastiska lindor som absolut inte får dras åt alls! Då förlorar de sin funktion, som ska vara att kunna flexa när hästens ben rör sig. Linda jämnt, dvs så det blir lika stort avstånd mellan varven. När jag kommer till kotan så lindar jag ett par varv över kotan, och lindar sedan uppåt mot knäet igen.
Det är viktig att inte linda för högt. Lindar man för högt upp på knäet så hämmar man hästens rörelser, och på baksidan av hästens ben finns en känslig skelettdel som heter ärt-ben som är otroligt känslig för tryck. Vid knäet finns massor av känsliga senfästen som inte heller får hämmas av lindan för då kan de ta allvarlig skada. Jag brukar lägga sista varvet någon centimeter upp på knäet på framsidan, men tänk på som sagt att vara noga med att inte linda för högt.
Det kräver lite övning att få till det så att man inte har massa linda kvar när man kommer upp till knäet. Det får ta lite tid i början, och blir det inte bra så är det bara att linda om. Övning ger färdighet, och rid inte med lindor som inte sitter 100%.
Lindan jag lindar med är en fleece-linda som är lite elastisk, alltså lämpar den sig mer till ridning än en linda som är helt stum. Jag valde en färg som syns bra... Hoppas ni blir lite klokare!
det mest välskrivna och bra förklarande inlägg jag läst om lindning! Bra jobbat!