Joli Sporthorses

Igår var det torsdag och således hoppträning, men den här gången fick jag avstå då kick-off inför Malmö City Horseshow stod på schemat.

Vi gick igenom bansträckningen och vilka nya hinder som skulle vara med. Pratade även lite om vilka hinder som förhoppningsvis kommer komma i framtiden, och det är något jag tycker ska bli superkul! Den tekniska svårigheten kommer trappas upp rejält, och det gillar ju jag i alla grenar, banhoppning, fälttävlan, dressyr och självklart även teamchasing! Bland annat kommer det förhoppningsvis ingå så kallade solfjäder-hinder, där man först hoppar ett gemensamt hinder och sedan hoppar man vars ett enskilt på båge, naturligtvis kommer det gälla samma där som alltid annars, 16 hovar i luften.

Inför årets upplaga av SM så kommer det även ingå uthopp i havet, vilket jag saknat sedan Falsterbo-tiden. Uthoppet var en stor publikfavorit! Kul att det kommer tillbaka!

Utöver dessa spännande nyheter på hinderfronten diskuterades den omdebatterade broddfrågan. Det är lite uppdelat i två lag, de som vill förbjuda broddar och de som vill ha dem kvar. Jag tillhör den senare gruppen.

Argumentet mot broddar är huvudsakligen skaderisken om en ryttare trillar av och blir trampad på, samt om hästarna får broddtramp/sparkar. Under alla mina år inom TC har någon sådan olycka dock aldrig inträffat och jag anser att risken är extremt liten. Hästarna ska fungera väl tillsammans för att kunna ingå i samma lag och risken att de sparkar varandra ska på grund utav detta vara relativt liten. Så länge någon kan minnas har det aldrig förekommit att en häst sparkat en annan häst under en tävling, och det är sedan 1984... Ryttarna å sin sida ska vara så pass skickliga att de inte bara trillar av för minsta lilla, och om man mot förmodan åker av så undviker hästarna alltid att trampa på en. Det skulle var ytterst otroligt om en ryttare trillar av, hamnar under en häst och blir trampad av brodden. Om detta ändå skulle ske, så tar jag personligen hellre ett broddtramp än att hästen halkar och går omkull över mig. För att skydda mot broddtramp ska naturligtvis hästarna bära skydd och boots. Inom hindersporten, som är besläktad med TC, så är broddar förbjudet. Istället används så kallade greppskor med fasad kant som ger ett bättre grepp. Skillnaden mellan hindersporten och teamchasingen är att det är ett högre tempo i hindersporten och således får hästarna mer kraft i sina rörelser och därför även bättre grepp, de liksom gräver ner sig i underlaget på ett annat sätt när de går i fyrsprång. Dessutom hoppas hindren rakt fram, det är inte lika snäva svängar och inte lika mycket tempoväxlingar som i TC, och det är just i svängarna och i tempoväxlingarna som hästarna kan tappa fästet.

Argumentet för broddar är framförallt att med den utveckling vi har, där banorna blir mer och mer tekniska och mer och mer liknar fälttävlan än hindersporten så blir det större risk att hästarna går omkull. Att en häst går omkull pga att den halkar och tappar fotfästet är livsfarligt när man går så nära andra hästar. Det är stor risk att den drar med sig de andra ekipagen i fallet, och det är betydligt större risk att det händer. greppskor är såklart jättebra, men när det har regnat och gräset lägger sig så kommer hästarna aldrig ner i jorden och får inte fäste. jag har ridit TC både med och utan broddar, och jag har greppskor på mina hästar, men jag är absolut emot att broddar förbjuds! Naturligtvis ska man inte brodda i onödan, och så länge underlaget tillåter att man rider utan brodd bör man oxå undvika det, men att ge sig ut på blött gräs ioch rida i högt tempo i grupp, med så mycket svängar och tempoväxlingar är farligt.

Jag har jobbat som Steeplejockey på Irland mellan 2005-2008, och där är det riktig steeple och inte den bleka varianten som vi har här i Sverige, och även här i Sverige under flera år och anser mig ha ganska stor erfarenhet av hindersporten. Jag har ridit både Teamchasing och Fälttävlan sedan 2008 och har jobbat hos en internationell fälttävlansryttare och jag tävlar själv aktivt. Jag har kött på benen när jag säger att det är vansinne att förbjuda brodd. Man kan absolut rekomendera att man inte använder det, men faktum är att flertalet av de ryttare som inte har rötter i hindersporten skor sina hästar med vanliga skor, och skulle man ge sig ut på en bana med vanliga skor utan brodd så har man en olycka som ett brev på posten. Jag rider själv utan brodd i så stor utsträckning som möjligt både när jag rider TC och FT, att anpassa tempot ska man alltid göra och i många lägen går det att rida säkert utan brodd, men kräver underlaget det så broddar jag. Det bör vara upp till varje enskilt lag att komma överens om vilken skaderisk man vill ta, risken att trilla av och bli trampad eller risken att gå omkull. Jag har gått omkull vad jag ska i mina dar.

Förrutom detta så tog jag och Tony upp och belyste vikten av korrekt träning. Att galoppjobba hästarna, intervaller där man låter puls och andning gå ner mellan varven, vikten av att bygga upp en häst långsamt för att undvika skador och hur man stärker hästens ligament och skelett. Vikten av varierad träning, backklättring och travjobb på asfalt. Vikten av återhämtning och vikten av att rida på varierat och BRA underlag. Hur viktigt det är att efter en ansträngning kyla hästen ben för att återförsluta blodkärl och få dem att dra ihop sig för att förhindra blödningar, och sedan värma för att öka blodcirkulationen. Vikten av att ryttaran är i bra form så att man orkar rida på ett säkert sätt en hel bana. Man glömmer ofta sig själv. Ut å jogga med hästen vid hand och vid klättring, ta ett par vändor med hästen vid hand, bra träning för er båda.

Över lag var det ett mycket givande möte, med härliga människor! Även om vi har olika åsikter om saker och ting så är det god stämning och det tycker jag är underbart!