Älskar min häst

Idag var vi på kvällstävling i Flyinge, på stora gräsbanan. CC var superspän och jätterädd för läktaren som stod mellan hinder ett och två. Försökte visa honom den men fick inte fram honom riktigt innan jag fick startsignal och när jag vände så skällde en hund precis bakom honom vilket gjorde honom jätterädd. Han är ju inte så van vid hundar eftersom vi inte har någon i stallet, och det var samma sak i lördags när mina föräldrars hund skällde så blev han väldigt rädd, men det får man ju bara försöka träna bort, hundar finns det liksom gott om i hästvärlden. 
 
I vilket fall så stod han emot på ettan, och jag skulle bara varit lugn och passiv men blev såklart lite stressad och tryckte på honom, det resulterade i ett väldig spänt språng och en bom ner, förbi läktaren sen var han superspänd, och när vi var jämsides så ville han springa ifrån den och drog iväg som en raket mot tvåan där vi således fick ännu ett spänt och denna gången flackt språng. Han var fortsatt spänd fram till hinder tre men därefter lossnade det mer och mer och hinder 5, 6a + b, 7 och 8 gick som pä räls. Sista hindret kom vi lite nära på och fick med oss bakbommen, mitt fel helt klart, stegade distansen men det sluttade lätt neråt så jag skulle tagit tillbaka honom lite tidigare. 
 
På det hela taget så var det en väldigt lärorik runda för både CC och mig, jag måste lära mig att ha mer is i magen och inte jaga honom när jag blir stressad för att han blir spänd, det är den sämsta lösningen och ändå så blir det så... CC behövde den här miljöträningen så för hans del var det oxå bra.
 
Idag var en sån runda när vissa språng blev dåliga, men jag vet ju varför och kan därför göra något åt det i framtiden (eventuellt, om jag skärper till mig) och en del språng blev helt fantastiska! Han ger en så himla härlig känsla! Jag verkligen älskar den här hästen! 
 
Tiden var som vanligt bra, utan att jag ens försöker... De enda som var i närheten av vår tid var två andra fälttävlansekipage, så det ligger väl i vår natur att rida fort kanske. Dåligt för min del. Jag måste lära mig att vara lugnare och rida lugnare. 
 
På söndag blir det terräng för första gången, ska bli spännande! Och sedan är det hoppträning igen på torsdag, det längtar jag nästan mer till. 
 
 

Kommentera här: