Joli Sporthorses

Idag fick vi veta att nya hästar konstaterats positiav på kvarkaprov på Ringsjöorten, det betyder ju då att det kommer dröja ytterligare innan vi har någonstans vi kan rida ordentligt. Just nu får vi hålla till godo med skogen, det är ju inte riktigt optimalt upplägg när man satsar på tävling, men vad ska vi göra? 

 

Våra hästar mår i vilket fall bra, och det är skönt. Zamona har börjat sätta juver och idag var vet ute och vaccinerade. Ingen av våra hästar har visat några som helst symptom på kvarka men vi frågade ändå veterinären om det fanns risk att de skulle vara smittade. Enligt veterinären är oddsen extremt låga eftersom våra hästar inte haft kontakt med några utav de smittade hästarna, vi har ju ridit i ridhuset men där har inte de hästarna varit, och dessutom skulle våra hästar börjat visa symptom nu om de varit utsatta för kvarka och det har de ju inte, men vi tar det säkra före det osäkra ändå och fortsätter att hålla stallet isolerat. Eller ja, typ isolerat, inga organiserade träningar, inga utomstående personer i stallet, inte träffa andra hästar, inte rida i närheten utav Ringsjöorten osv. Självklart inga tävlingar än på ett tag heller som jag skrivit innan. 

 

I förrgår åkte jag faktiskt iväg med en mycket pigg herr grå och hoppade lite terräng, vi behövde göra något annat och det känns inte som det är någon större fara. Han skötte sig så himla bra och vi hoppade minsann lite avancerade grejer, bland annat en linje med en stock lite på sned och sedan bruten linje på fyra språng till en stor spets. Vi hoppade även coffin och några lite lägre smalhinder. Han gjorde allt sjukt lätt och det kändes så himla roligt! Det pös av glädje i både honom och mig! 

 

Min kära far var med och "vaktade" oss ifall något skulle hända, man ska aldrig någonsin rida terräng ensam. Han filmade några språng oxå med min mobil, kvaliteten är som den är men det blev iaf något. Ville inte tvinga honom att filma för mycket för han ser så dåligt genom kameran och han vill ju titta vad jag gör. Han är så snäll! Nu när han är pensionär så tänker jag ta med honom på massa träningar och tävlingar så han har något att göra när mor jobbar. Dessutom tycker han det är jättekul att vara med, kommer aldrig glömma så stol han var när jag red Batman i Falsterbo. Söta pappsen! 

 

Fika gjorde vi naturligtvis oxå, det är ju ett måste! 

 

Idag red jag och Caroline ut i skogen, en sån riktigt mysig runda i bästa vänners lag. Jag är så glad för min fina Caroline. Tänk vad rik man är, så fina hästar, en underbar familj och helt fantastiska vänner. Life is awesome!  

 

Nu vill vi bara ha någonstans att rida så vi kan komma igång inför säsongen!