Falsterbo och terrängträning

Så var Falsterbo igång, och för en gångs skull har jag semester hela veckan, och bara därför, antar jag, känner jag inte alls för att åka dit. Jag och mor åkte i vilket fall i onsdags och det var så himla roligt att få åka dit med henne! Vi tittade på ponny-küren, terrängkörning med enbet och huntingen. Det ösregnade nästan hela dagen, men ett par solglimtar fick vi! På mässan hittade vi verkligen ingenting. Jag vet inte om jag kanske börjar bli gammal och tråkig men allt känns dyrt och inga direkta nyheter. Jag ville hitta en mörkblå tävlingstopp men den enda jag hittade som jag gillade var en likadan Spooks som jag redan har i vitt och turkos, men den fanns inte i min storlek. Typiskt. Fick två par fina nya ridskor av älskade mor iaf, och ett par skinnhandskar. 
 
Igår red jag ut i skogen, passade på att galoppjobba lite efter allt regn, det är enda gången man kan rida ordentligt i skogen nu, det är stenhårt annars. Idag åkte vi och hoppade terräng för Ted. Jag ville ha hans råd om jag skulle rida 100 eller 90 på stilterrängen, han är ju så duktig och gör allt så lätt men jag känner mig ändå lite tveksam till om jag går för fort fram om jag rider 100 redan. Vi bestämde iaf tillsammans att jag rider 90 den här gången oxå, för att göra det lätt och roligt för honom. 
 
Träningen gick bra, vi fick ett missförstånd på ett smalhinder efter banken och CC landade typ på det, men han är så himla duktig och bara hoppade det klockrent efteråt ändå, snacka om modig häst! Smalhinder är verkligen inga problem på honom heller, han är så lätt att styra och han bara hoppar. Han älskar ju terrängen. Han fintade mig lite vid ett tillfälle när vi skulle hoppa ner i vattnet oxå, jag höll inte riktigt om med benen och då stannade han, men sen hoppade han fint. Man blir lite lurad för bitvis går han så himla stadigt så man bara åker med och styr i princip, men så ibland behöver han mer stöd av mig och det för jag inte glömma, han är faktiskt bara fem år, han kan inte göra allt själv redan, så fy skäms på mig, båda de där missarna var helt på mitt konto. Hästen sköter sig.
 
Jalla fick komma ut en runda i skogen idag, glömmer bort att uppdatera om honom, fy skäms på mig! han var iaf pigg och glad och sparkade till min stora förvåning bakut i galoppfattningen! Det var jag inte alls beredd på får jag erkänna, han är ju så himla snäll, men snälla hästar får ju oxå vara glada ibland! Blev faktiskt glad för plötsligt kändes han lite mer som en normal fyraåring. 
 
Förresten, provridningen gick bra tycker jag, men jag har inte fått något besked ännu, så jag rider på som vanligt så får vi se vad som händer. Är så glad för min fina häst och vill ju egentligen inte sälja honom. Älskade lilla herr grå, världens knasigaste och bästa häst.
 
 

Kommentera här: