Joli Sporthorses

Utöver de hingstar jag nämnt finns det naturligtvis många fler som lämnat avtryck i hopphästaveln. 13 av de 100 bästa hingstarna är rena fullblod, vilket är väldigt bra jämfört med andra stamböcker, men, de flesta av dessa har fått sin plats där på grund utav en eller ett par framgångsrika avkommor, och inte för att de förvärvat sig starkt till fler, eller grundat någon hingstlinje. Nuförtiden är det dessutom väldigt mycket svårare att identifiera en fullblodshingst som förvärvar bra hoppteknik så som Cottage Son eller Furioso. Detta beror inte alls på att fullblod inte kan vara bra på att hoppa, utan för att de flesta fullblod nu för tiden avlas för att gå slätlöp. Varför har det då blivit så? Pengar såklart. Man tjänar helt enkelt mer pengar på att avla hästar för slätlöp än för att bli starka hingstar inom hopphästavel. Till och med inom steeplechase och National Hunt-avel har förmågan att hoppa fått konkurrens av den snabbhet och uthållighet som de slätlöpsavlade hästarna har.

 

(När ni läser detta så förstår ni kanske ytterligare värdet i Zamonas stam för hoppavel. Hon är avlad på högpresterande, hoppavlade fullblodshästar, i generationer tillbaka, och alla värdefulla nämnare finns att finna i hennes stamtavla. Hela 68% av hennes stamtavla utgörs av hingstar jag nämnt i de här inläggen, sådana här ston är sällsynta, och svåra att få tag på. Jag hade aldrig lyckats om jag inte haft en så nära relation med en av de absolut mest framgångsrika uppfödarna av hinderhästar på Irland, där de här stammarna är bäst bevarade.)

 

Det har funnits en ren fullblodshingstlinje med inriktning på hoppning, och den härstammar från Bonne Nuit (1934) e: Royal Canopy u: Bonne Cause ue: Elf II. Hans söner  Night Owl (1949) och Riviera Wonder (1950) och hans sonson Good Twist (1960) var några av de absolut bästa hopphästarna på 50- och 60-talet. Good Twist i sin tur blev far till Icey Twist (1979), som sedemera döptes om till Gem Twist (och som Greg Best vann individuellt och lagsilver i OS 1998 och som var bästa häst i 1990års VM-final (där de fyra bästa ryttarna rider varandras hästar). Och vem vet, en sådan blodslinje kan mycket väl bli aktuell igen någon gång i framtiden.