You get what you work for, not what you wish for

Jaha då har vi hunnit gå igenom typ vinter, sen lite vår, sen definitivt jättemycket vinter, och nu höst.  Vädret skiftar febrilt....
 
Vi fick värsta snökaoset häromveckan, det lustiga var att det nästan bara var i Höör/Hörby det kom snö, resten av landet verkade till synes snötomt. Bara ett par mil från Höör var det barmark, medan vi hade 70cm snö. Jag gav mig ut på en liten uteritt med Itzy i snön, innan skidspåren lades. Första gången jag red ut själv på henne, tänkte passa på när man landade mjukt, men det gick fint! Hon verkade välsigt nöjd med att få vara själv med matte, och var inte alls tittig. 
 
 
 
CC har tyvärr inte fått så mycket promenader som det varit tänkt, jag vågade inte gå med honom när det var plogat på vägen och han barfota, det var svinhalt. Istället har han gått i sin boxhage, vilket han är mycket nöjd med. Nu har snön försvunnit igen, så nu får han komma ut och gå igen. 
 
 
Harley gör framsteg med stormfart! Jag har faktiskt redan skrittat på henne. Hon är väldigt klok och trotts att hon är känslig så har hon liksom förtroende för en. Hon kommer till mig i hagen nu oxå, så jag tror att jag mutat mig in i hennes hjärta nu! Mor är överlycklig över henne, och drömmer om att en dag kanske våga rida henne, det hoppas jag att hon får! 
 
 
 
 
Jag har fått nya profilkläder oxå! Jättefina blev dem! Jag har designat loggan själv, och jag blev minsann rätt nöjd! 
 
 
Sist men absolut inte minst har lilla Itzy fått åka på sin första hoppträning, för världens bästa Johanna Wall, i annat ridhus och med hästar hon inte känner. Hon var väldigt spänd i början, men sen släppte hon det och fokuserade på uppgiften. Hon galopperar fortfarande spänt, men hoppningen var mycket bättre nu. Vi hoppade fram på hinder nr 1 och 2 och sedan hoppade vi banan två gånger, och det är alltså tredje gången hon hoppar bana, första gången hon rids i ett annat ridhus sedan treårstestet, första gången hon rids i grupp såhär, första gången hon hoppar vattenmatta och kombination, och den lilla hästen bara kör! När hon får hinder framför sig så glömmer hon allt, spetsar öronen och bara hoppar! Alltså fatta att hon hoppade vattenmatta rakt av direkt på första försöket! Jag är så stolt att jag tror jag spricker! 
 
 
 

Champions are made in the grey

Usch, vädret är verkligen inte roligt just nu, men fram till idag har det iaf inte varit fruset. Nu ska det dock frysa på igen, och det är jättetråkigt eftersom CC just fått börja komma ut lite i boxhage. Han får dock inte vara ute om det är fruset, eftersom det är större risk att han skadar sig då. Vi promenerar hela 20 minuter nu, och han är fortfarande helt vild. Är nästan pinsamt att behöva gå omkring och skälla på honom så mycket, folk tror ju att man är dum i huvudet...
 
Första gången i hagen sedan början på november.
 
Itzy har börjat komma igång riktigt bra nu och igår hoppade vi en liten bana för första gången sedan i höstas. Hinderna låg på 60cm, eftersom de inte ska vara det svåra, vår stora utmaning är att hon ska slappna av. Första rundan var hon tokspänd, hon reste sig vid ett tillfälle och jag var rädd att vi skulle slå över, men det redde ut sig. Andra rundan hade detsläppt betydligt, hon var fortfarande spänd men mycket bättre. Vi får bara fortsätta träna och rida på, finns inte mycket annat att göra än att jobba på och hoppas att hon kan slappna av med tiden. Hon lägger ju inte sig längre så utvecklingen har ju gått framåt, och det kommer den nog fortsätta göra, även om det säkert kommer bli en utmaning. Ska bli intressant att se hur hon tacklar tävlingsmiljö osv i framtiden, det känns lite som en repris av sin mor, men hon är definitivt mer kontaktbar och påverkbar än vad Zamona var. Det ger mig hopp. 
 
Jalla har kommit in i femårstrotsen, han försökte plantera mig häromdagen, men vi har en teori om att det kan var lite i kombination med sadeltvång, han hade inte tixerantgjorden utan en vanlig, och kanske påverkade det. Vi får hoppas att det går över iaf, oavsett vad det beror på.
 
Harley är bäst av dem alla, hon vill ogärna komma i hagen och det är ju ett minus, men hon kompenserar det med att göra framsteg i rekordfart. Igår var tredje gången jag linade henne, och första gången hon hade sadel på sig, och hon skötte sig som ett proffs! Var  tvungen att fråga Johanna och Anna om hon verkligen inte var inriden, men de bekräftade att det var hon verkligen inte. Kul med hästar som samarbetar, speciellt när alla de andra verkar vara i någon form av motvalsfas. Karin hjälpte mig att hänga lite på henne oxå, och det var hon först lite tveksam till, men sen gick det oxå fint. Nästa gång ska vi minsann hänga och gå samtidigt är min tanke. 
 
Hårig och tanig, men vilken stjärna! Första gången med sadel på.