Veckorapport

Oj oj nu har det gått jättelån tid sedan jag skrev senast!
 
Måndagen bjöd på dressyrträning och likaså tisdagen, jag tränar massor med skänkelvikningar både längs spåert och på diagonale, för att få igång bakbenen och stärka rumpan på min lille herre. Jag jobbar fortsatt också mycket med tempoväxlingar, där fokus ligger på att göra övergångarna med luft i fronten och inte dyka, hellre över tygel och mycket luft än att han blir på bogarna, det gör ingen nytta för de där bakbenen. Bakdelsvändningar tränar vi också mycket på just för att få honom att använda bakbenen. I galoppen så är det fortsatt fokus på övergångar både inom gångarterna och mellan, just nu håller jag på att förbereda inför enkla byten genom att göra övergångar från skritt till galopp och tillbaka till skritt. Fattningarna är jätteviktiga för att få en bra kvalitet på galoppen, så mycket fokus på att fattningen ska komma bakifrån. Det är ganska jobbigt för CC som har lite för stora gångarter för sig själv som Pontus utrycker det, men när jag får ihop honom så är känslan heeelt enorm. Det är så mycket kapacitet i den här lille grå hästen!
 
Onsdagen bjöd på jobb hela dagen för min del och vila hela dagen för herr grås del, och på torsdagen likaså, vilket var tråkigt för vädret var helt fantastiskt med klarblå himmel och strålande sol. På fredagen, när jag var ledig, så skulle det såklart regna i princip hela dagen, så jag gick upp tidigt för att hinna rida ut och cantra i skogen innan regnet kom. Så glad över att det tinat upp så fort! I måndags var det lixom fortfarande snö och stelfruset överallt, och redan på torsdagen kunde man ut och galoppera. Härligt!
 
Idag så hoppade vi lite. Pontus sa ju till mig sist att travhoppning är bra för CC så vi gjorde just det, jag hade en 5,5-a och ett plank som vi travhoppade. Herrn tyckte det var ganska jobbigt, och vid ett tillfälle fintade han mig i 5,5-an, jag är så van att han bara kör på så jag blev överrumplad när han smet vid sidan istället, bytade spöhand och lade spöet på bogen nästa gång och jäklar vilket galet fint språng han fick till! Då var han väl lite sur på mig för att jag överlistade honom och verkligen tog i, och vi bara flöööög över hindret. Så himla härlig känsla!!
 
Imorgon ska han vila igen, på måndag blir det dressyr, tisdag uteritt, onsdag vila, torsdag hoppträning, fredag vila, och till helgen blir det kanske uteritt ena dagen och terräng andra dagen, blir det ingen terräng så blir det dressyr istället. Sen på måndag nästa vecka blir det nya skor för CC, och så ska Itzy-bitzy få skor för första gången så att jag kan komma igång och jobba lite med henne igen, hon ska helst hinna med en vila till innan treårs, om det nu blir av.
 
 

Hoppträning

Såg att jag glömt skriva om hoppträningen i torsdags! Den har ju äntligen kommit igång igen. Får erkänna att jag var lite ringrostig och det blev lite av och på hela passet, men sista språnget vi gjorde fick vi till så in i bänken bra så jag lever på det ett tag!
 
Vi började med att värma upp i trav genom att rida skänkelvikning på långsidorna, och vid B och E lägga en volt över en bom, detta för att mjuka upp bogen och eftersom våra hästar allihop var ganska pigga, bromsa upp dem lite utan att ta i handen.
 
I galoppen sen var det fokus på att få CC på bakbenen. Vi började med att travhoppa först ett litet räcke och med bom innan och efter och sedan lade vi till ett räcke som vi skulle rida på fem språng till efter hjälpbommen bakom första hindret. Sedan red vi en serie med två hjälphinder med ett språng emellan och därefter ett språng till en oxer som var lite större. Tillslut hoppade vi en liten bana där fokus skulle vara på att nyttja vägarna för att få kvalitet i galoppen, något som är väldigt bra för mig och CC. Sista hindret var en oxer som man red typ snett igenom över, och de två första gångerna gick CC av skitstort, det gör han ju för att det är lättare för honom att hoppa på fart än att vinkla in bakbenen under sig, men sista gången så ansträngde jag mig verkligen för att få in tre språng istället för två innan hindret, och i med CC ville gå på framåt men jag drev uppåt så fick han in de där långa bakbenen under sig och fick helt galet mycket tryck i avstampet! Sån sjukt härlig känsla! Det är så vi ska komma på varje hinder, det är målet! Då kan han nog bannemig hoppa hur högt som helst. Älskade häst!

Indoor Eventing med Linda Algotsson

 
 Blogg punkt esse skojjar med min dojja... Skrev precis ett inlägg som bara försvann, och nu går inte filmen att lägga någon annanstans än överst... Jaja, så kan det vara ibland!
 
Nåväl, idag var det Indoor eventing igen, den här gången med Linda Algotsson som tränare. Det var bra tycker jag, vi fick prova lite svårare saker, som tex paralellförskjuten kombination som ju egentligen kommer först i enstjärning klass, men vi hoppade det ju i skolningssyfte och på hinder som var typ 90cm. Det är dock ganska svårt för det kräver att hästen är lydig och mellan hjälperna, men min prins klarade det galant. Vi hoppade även spets och det gick fint det med.
 
CC var pigg och glad och det blev lite bock och brall, men det tycker jag inte gör något, är så glad att han blivit så positiv och framåt, inte alls sådär sur och motvillig som han var för ett år sedan, det har verkligen hänt massor med honom, både kroppsligt och mentalt detta året.
 
Linda tyckte han var en jättefin häst med mycket hopp i sig. Precis som vi redan visste så påpekade hon också att det gäller att få honom aktiv i bakbenen och komma upp med ryggen. Typiskt Cardento-problem som hon uttryckte det. Hon tyckte att jag var på rätt spår med att skynda långsamt, det finns så mycket i honom och det är så himla dumt om man bränner ut honom nu och begär för mycket innan han blivit starkare. Skynda långsamt var hennes råd, och det tänker jag göra.
 
Sen måste jag också säga att det är så himla skönt att han är så okomplicerad att ha med sig, jag lastar han själv och åker själv och det är inga som helst problem! Har ju lyckats lära alla mina hästar det, som tur är, för jag kan inte ha med mig någon varje gång jag ska iväg, men det känns ändå skönt att en nybliven femåring också är så lätt att köra.
 
Mor och far kom och tittade idag, det händer ju inte så jätteofta, men jag blir lika glad varje gång! De tog lite kort och det är även de som filmat lite, men mest ville de ju titta, och såklart skulle de göra det! Man ser ju inte sådär jättebra när man ska kolla genom en kamera, speciellt inte när man är lite äldre och behöver glasögon, men är jätteglad att de fick med lite! Sen är det ju svårt att fota i ridhus, det blir alltid suddigt, men tycker minsann mor lyckades bra!