Ett litet steg för människan...
...men ett stort steg för Itzy-bitzy!
I torsdags flyttade småflickorna till Anna-gården (dit jag strax ska bege mig, efter att jag klätt på mig och druckit min java). Vi var lite nervösa för lastningen, de är ju inte så vana på den fronten, men såklart så skötte de sig exemplariskt båda två! Återigen gick Itzy in direkt och stod som ett ljus, Spånet tvekade lite men hade funderat på det här med att åka låda och gick in hur fint som helst.
Vi har hunnit med att springa i lina med sadel och träns för bådas del, och båda har fått löshoppa tillsammans med de andra 2,5åringarna som Anna och Johanna har. Båda gjorde det bra, Spånet sprang fint men var lite tung i hoppningen, men hon är ju dressyrhäst så det är väl hela tanken. Itzy var en superstjärna och fick utmärkelsen "bäst för dagen" av Johanna, tror ni jag dog lite av stolthet eller?
Igår tog vi nästa steg med Itzy, jag satt upp och vi till och med skrittade en bit. Inga som helst konstigheter och Johannas kommentar var "Hon är inte bara bäst på löshoppning, hon är bäst på inridning oxå!". Vi får väl se hur länge det håller i sig, men jag är glad så länge det varar. Fortsätter hon att vara bra så blir det nog att vi visar på treårs, det tycker iaf fröken Wall vi ska, och jag litar på hennes omdöme!
Spånet väntar vi såklart med tills Caroline är med, hon vill ju nog gärna jälv sitta på sin häst första gången, och hon har jobbat heldagar så det får kanske bli först imorgon! Ska bli spännande!
Johannas gulliga mamma förevigade det här historiska ögonblicket, första gången med ryttare♥