Tack! ...och lite svar till er!

Tack så hemskt mycket för alla era kommentarer, jag uppskattar vartenda ord jättemycket! Det är tråkigt att höra att fler har samma problem som jag har, men samtidigt känns det bra att inte vara ensam om att ha deppiga perioder och svåra hästar. Några av er har skrivit och tipsat om att sälja och köpa en färdig tävlingshäst, och jag vet inte om ni kanske inte lst här inne så länge, men det var lite det som var tanken förut. Tänkte dra en kort uppdatering för er om vad som egentligen har hänt och varför jag står utan tävlingshäst. 
 
2010 skadade Zamona sig, hon fick hovledsinflamation på båda fram, och det skulle bli svårt att spruta henne och chansen att hon skulle bli bra var ca 50/50. Anna som jag då jobbade hos hade redan innan sagt att hon ville ha ett föl undan Zamona (hon ville egentligen ha köpt Zamona), så i samråd med henne och massa andra kunniga personer runtomkring mig (framgångsrika uppfödare, mina tränare, Flyinges fd VD osv) beslutade jag att betäcka och att Anna sedan skulle ha fölet. Resultatet blev CC. 
 
2011/2012 insåg jag att Lina inte hade kapacitet för att gå de klasser som jag ville rida, och jag beslutade att sälja henne. Jakten på ny häst började, och jag provade en del hästar men ingen föll mig riktigt i smaken. Jag beslutade mig för att betäcka om Zamona, den här gången för att behålla fölet, då CC blivit så fin, han blev tredje bästa föl på fölvisningen och var ett poäng ifrån riksföl, dessutom var han väldigt bra i huvudet, vilket lite bekräftade det jag misstänkt hela tiden, att Zs problematik är miljöbetingad. Tillslut hittade jag ju Lord, som jag tävlade en del och hade lite planer på att köpa.
 
Under sommaren 2012, efter att jag betäckt, så blev CC sparkad på betet och fick en fraktur. Jag stod för alla kostnader och eftersom prognosen var osäker så beslut vi att jag skulle ta tillbaka honom. Som tur var så var Lina redan såld, för mer än tre hästar har jag varken tid eller råd med. Därav blev det ingen ny tävlingshäst för mig. Det var ett lätt val, även om det är tråkigt att inte kunna tävla och träna, som lite är det som driver mig i hästeriet, så älskar jag mina hästar sjukt mycket, och det var ingen tvekan alls om att det skulle bli som det blev. Att sälja en unghäst är svårt idag, att sälja en unghäst med en faktur, även om den läkt fint, är ännu svårare. CC får helt enkelt stanna så man ser att han håller, men han är till salu, till rätt person. Zamona säljer jag aldrig, även om hon är en mupp många gånger så är hon min häst, många gånger går hon mig fullkomligt på nerverna, och många gånger önskar jag att hon vore annorlunda, men vår relation är ändå så himla speciell. Itzy har jag inte haft några planer på att sälja än så länge, skulle vi inte passa ihop när det är dags för ridning så får jag överväga att sälja, men till dess stannar hon oxå, henne har jag ju skapat med avsikt att behålla, så det hoppas jag att jag kommer kunna göra oxå. 
 
Jag fick en mycket bra fråga av Nettan, som undrar hur jag resonerar när jag avlar på ett "problem-sto", och det är verkligen en befogad fråga! Saken är den att jag är 100% säker på att Zamonas problematik som sagt är miljöbetingad. Hon är en väldigt ranghög, men lättstressad individ, och jag tror att galoppen gjorde väldigt stor skada på henne mentalt. Hade man haft henne som ridhäst sedan hon var föl, så tror jag att det hela hade sett väldigt annorlunda ut. Jag ska säga att det var inte alls självklart för mig att ta föl på henne, jag velade länge (därav att CC är född så sent), men som sagt, jag hade så många duktiga, kunniga och erfarna människor omkring mig som tyckte att jag skulle göra det, och som övertalade mig, och det är jag glad för! Varken Itzy eller CC har ärvt sin mors problematik, i vart fall inte vad man märker än så länge. Jag kommer dock alltid vara väldigt noga med att ha gott temperament på hingsten, jag vågar helt enkelt inte chansa, därav att tex Baloubet-blodet och Diamant de Semilly-blodet går bort för min del. I Zamonas fall överväger fördelarna nackdelarna helt enkelt. 
 
Man ska vara väldigt försiktig när man sätter en sån här individ i avel, det är mycket därför jag nu väntar att betäcka om henne, jag måste se hur de två avkommor jag har utvecklar sig först. Man måste vara väldigt kritisk mot sitt sto, det är så lätt att man bara ser de positiva sidorna, och glömmer de dåliga. 
 
Mer om hur jag resonerar kring den frågan hittar ni HÄR
 
Jag vill säga STORT TACK till er, och era förnuftiga och omtänksamma kommentarer! Ni rä så himla underbara och jag uppskattar er verkligen! Era fina ord fick mig faktiskt på fötter igen, och den här helgen visade sig bli riktigt, riktigt bra! Mer om det i ett eget inlägg!
 
 

Kommentera här: