Tävlingsplanering

Oj oj!

 

Nu börjar jag planera tävlingssäsongen 2012 och det är minsann inte det lättaste. Fick veta vilka olika klasser det skulle vara på respektive fälttävlan idag, och det omkullkastar mina planer lite. Men det är bara att anpassa sig!

 

Från början var planen att starta både Lina och Zamona i Tågarp, men de kommer inte ha någon debutant där, så det blir bara Lina som får gå den. Hade tänkt köra med Lina till Gärds, men nu får jag ta Zamona dit istället. Lite tråkigt för jag hade velat rida den lätta klassen med Lina där. Men men!

 

Så nu tror jag att planen ser ut som följer (medreservationer för ändringar):

 

12 feb – Pay and Jump i Flyinge med Zamona 100cm

19 feb – pay and Cross på Bökeberg med Lina 100cm

3 mars – Hoppning i Skabersjö/Torns med Zamona 100cm

10 mars – Dressyr i Skabersjö med Lina LB:1 + LA:1

17 mars – Hoppning med Lina i Eslöv 90cm + 100cm

24 mars – Dressyr i Trelleborg med Zamona LB:1

1 April – Fälttävlan i Tågarp med Lina 100cm

6 April – Fälttävlan på Gärds med Zamona 90cm

21 April – Fälttävlan i Flyinge med Zamona 90cm + Lina 100cm

 

Nu är det inte säkert att det blir just såhär, får se hur mycket jag orkar, och hur ekonomin ser ut. Det blir ganska dyrt med så många fälttävlingar under så kort tid, man får räkna med en tusenlapp per start ungefär, minst. Men jag hoppas att jag ska orka och få det att gå ihop! Längre än såhär är inte lönt att planera, ska Z betäckas kan hon mer eller mindre räknas bort, och ska hon inte det så vet jag inte heller hur mycket vi kan öka svårigheten för henne. Lina kommer nog gå ganska stadigt på 100cm ft och LB-LA i dressyren, men allt man hända, det kan gå både uppåt och neråt!  

 

Om jag får som jag vill ska vi iaf starta i följande fälttävlingar senare under säsongen:

 

19 Maj – Fälttävlan i Dagstorp med Lina 100cm

22 juli – Fälttävlan i Övedskloster med Lina 90cm

4 Augusti – Fälttävlan i Flyinge med Lina 100cm

9 September – Fälttävlan på Gärds med Lina 90cm

 

Kanske kanske åker vi upp till Trossnäs och firar  midsommar där. I såfall ska Lina gå antingen 90 eller 100cm, har svårt att bestämma mig eftersom det är en helt ny bana. Får se hur hon känns helt enkelt. Känns hon bergsäker i 100 så kör vi på det, annars är det lite säkrare att köra 90cm, även om det känns lite ”onödigt” att åka hela vägen dit bara för en debutant. Men men! Mycket är det ju för att det är ett lite annorlunda sätt att fira midsommar på också!

 

Har ni börjat planera något än?


Vita travare

Miele d'Alfa är unik. Inte bara är han en otroligt bra travhäst med hela 15 segrar i bagaget och har sprungit in 243 000 euro, han är dessutom skimmel.

 

Fyra nyanser av brunt. Ja, det är travvärlden i ett nötskal. Brun, mörkbrun, svartbrun och i vissa sällsynta fall fux. Men det finns undantag från allt det bruna. Här och där finner man en och annan gråton. Varför är det såhär måntro? Att travet är så pass dominerat av bruna hästar?

 

Skimmel förekommer inom alla travraserna, men hos den amerikanska travaren, som är den absolut vanligaste inom travsporten idag, så är det en mycket ovanlig färg. Hos den ryska travaren, som härstammar från orlovtravaren, är det betydligt vanligare med skimmlar.

 

Hur kommer då detta sig?

 

Jo, den amerikanska travaren härstammar från det engelska fullblodet Messenger, som var skimmel, därav att det faktiskt förekommer skimmlar inom rasen amerikansk travare. Han korsades med diverse passgångare och även morganhästar, och på så vis avlades en hästras fram som hade fullblodets snabbhet och uthållighet, men passgångarnas vägvinnande trav. Messenger fick en ättling tre generationer framåt vid namn Hambletonian 10 som blev stamfader för den amerikanska travaren. De hästar som numera passar kallas för pacers och tävlar inte mot de travhästar som parallell-travar och kallas standardbreds.

 

Orlovtravaren däremot, härstammar från en vit arabhingst vid namn Smetanka. Smetanka var en väldigt lågställd häst med korta ben och lång kropp, det visade sig sedan att han hade ett revbenspar för mycket. Fyra avkommer lyckades Smetanka få innan han avled. Dessa fyra avkommer korsades sedermera med holländska och danska ston, och en av avkommorna blev Bars I som var skimmel. Han blev stamfader och alla Orlovtravare ska kunna spåras tillbaka till honom för att vara godkända. Hela rasen grundar sig således på en skimmel och det är också den vanligast förekommande färgen inom rasen. När utvecklingen av den amerikanska travaren ledde till snabbare hästar så kunde inte längre Orlovtravaren konkurera med dessa. Man valde då att korsa de två raserna, och resultatet blev den ryska travaren.

 

Nog om historian och åter till Miele d'Alfa. Hans mamma heter Romy Stroke och är skimmel, det är alltså från henne han ärvt sin färg. Hon var också en bra tävlingshäst och har sprungit in 249.000 euro. Hon är efter italienske Derbyvinnaren Ercole Ac (e. Top Hanover - La Reine e. Tornese) undan Fiamma AI (e: The Last Hurrah u: sto med passgångarstam). Romy Stroke har Star's Pride-sonen Ayres två gånger i tredje led, som farfars far och morfars far. Romy Stroke har utöver Miele d'Alfa lämnat fler bra hästar, bland andra Giotto d'Alfa (e. Defi d'Aunou) har 200.000 euro insprunget. Även han är skimmel.






Is överallt

Igår försökte jag och Celie oss på att rida ut en runda i mörkret. Det gick sådär. Det är is överallt! Det blåste dessutom och det var inte speciellt behagligt. Blev bara skritt, går ju inte att göra något annat i det här eländet till väder. Lina var pigg och glad iaf, hon har fått mycket bättre skritt oxå konstaterade vi. hon kunde utan problem hinna med i Ärtans (Celies häst) takt, vilket är en bedrift för vilken häst som helst. Nåja, ingen jätteeffektiv runda, men det var iaf trevligt sällskap!

Idag ska jag och Z på dressyrträning. Hade tänkt ta Lina på hoppträningen på torsdag, men får se vilken av hästarna det blir. Velar som vanligt!